Att sväva och att landa.

Idag är det dagen efter att det snöat. Helt otippat kom det snö i går, och vår balkong var blöt långt in till väggen. Sakta torkar det, både med hjälp av den svaga vinden och med solen som glimtar fram lite då och då.

Som alltid flyger jag. I tanken flyger jag iväg. Det finns egentligen inget mål, jag bara lättar och svävar iväg. Som förr när jag drömde. Inte så mycket nu, mer förr. Jag drömde att jag simmade i luften. Jag simmade uppåt, framåt. Betraktande nedåt. Människorna var små. De såg mig inte, bara gjorde det de alltid gjorde. Allt fungerar, samhället fungerar, de strävar framåt, resultat, vinster, tjänster  utförst och fås. Jag svävar bort och försöker se om det är någon skillnad bakom hörnet, bakom sluttningen därborta, nedanför berget och på andra sidan havet. Det är det inte.

Människor utför samma sysslor, har samma mål, samma strävanden mot något bättre, något som inte skiljer sig mot det de är vana vid. Det tror jag. Det trodde jag förr i alla fall. Nu vet jag att det inte alltid är så. I männskans tanke finns det drömmar. Det finns längtan och det finns en tro på människans goda vilja. Det visste jag inte förut. Jag hade själv inte upplevt det så jag visste det inte. Jag hoppades på det men visste inte säkert. Erfarenhetens hårda törnar har gett mig både visshet och hopp om att det faktiskt finns människor som ser andra människor. Människor som lyssnar, inte bara hör på orden som kommer ur munnen. Om man stannar upp och lyssnar, ser, upplever och tillåter sig själv att njuta så sker det mirakel. Livet är underbart. Det har alltid varit underbart. Men man förstår det inte fullt ut förrän man upplevt livet, både glädje och sorg och skratt och vrede och passion. Man förstår att allt måste finnas där. Tar man bort en bit så blir det ett hål som måste fyllas med något annat, något som inte borde finnas där.

Jag landar tillbaka i mig själv. Inser att man skapar allt själv. Sitt liv, sina misstag, sina framsteg och sin lycka. Jag landar och ser mig omkring. Allt finns här. Bara man ser sig omkring och får insikt om att man måste vara rädd om det man har. Allt går inte att ersätta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s