Aprilblogg

…… behöver ju inte betyda  att det blir den enda bloggen i april. Men det är den första bloggen i alla fall. Vårens första blogg. Vinterns sista blogg. Inte början på slutet utan slutet på början. Det låter ju i alla fall betydligt mer positivt.

Det rinner efter vägarna. Efter de isiga klippkanterna och jorden formar små bäckar av smält snö. Om man var en liten insekt skulle nog jorden verka nära sin undergång. För oss som står upprätt och har ett annat medvetande är det början på något nytt, början till grönska och mornar med fågelkonserter och surrande. Surrande har man ju haft hela vintern men det här är ett helt annat surrande. Som ljuv musik fyller naturens invånare våra öron i vår stund på altanen med kaffekoppen i hand och solen som värmer våra kroppar efter denna VINTER. För vinter har det varit. Rejält. Vackert, vitt och kallt. Vargavinter. Varför heter det Vargavinter? Nån som har nåt bra svar på det? Undrar om det heter Ulv-vinter på norska? Ulv som i varg.

Det är så bra musik på radio på natten. Lite snack mellan låtarna, halvtysta stämmor som smeker orden innan de kommer ur munnen. Tänker de på vad de gör? Tror de att de måste prata tyst så att vi inte vaknar? Men det är riktigt mysigt. Jag har minnen av både Galaxen och Alicia Lundberg på nattradion i P3 på den tiden man låg vaken på nätterna och drömde om en ljus framtid.

Jag bodde i min tvåa i varberga och gick på folkhögskolan. På den tiden hade jag ingen bil utan jag cyklade överallt. Ofta och mycket. Jag tävlade också men inte så mycket. Tror det blev fyra eller fem cykeltävlingar. Distriktsmästerskap och liknande. Men desto mer träning. Vi tränade 5 gånger i veckan både utomhus och inomhus. Jag glömmer aldrig hur vi kämpade. 70 – 30. 70 sekunder allt vi kunde på motionscykeln och vila i trettio sekunder. Och mjölksyreträning. Puh då såg man stjärnor ibland. Med lite lagom prestationsångest att vara bland de bästa så gick man från träningscykeln med spaggettiben efter avslutat träningspass, var så säker. Men det var underbart  och vi hade en toppenbra tränare som jag kände privat också. Så cykeln har varit till stor glädje för mig ända sedan jag var liten snutt och vinglade fram på vägarna. Först med pappa vid min sida, sedan på egna äventyr. Jag cyklade och upptäckte vägarna runt Örebro. Eftersom jag vägrade att åka samma väg tillbaka så kunde det bli en ganska lång cykeltur ibland. Men härligt.

Nu närmar det sig påsk. Påsken har många sidor. I religionen kan man läsa om påsken och hålla sig för skratt. Mycket allvarligt och många vinklingar om vad som hände. Och har ni tänkt på en sak? Långfredagen är alltid lång. För mig så har den alltid verkar lång. Nästan som en sån där söndag som man bara inte vet vad tusan man ska hitta på. Man ser på film, läser böcker, går en promenad eller bara åker hem till någon och bara hänger. Man gör inget särskilt och dagen verkar hur lång som helst.  Och påskafton. Med ägg och påskbord och påskkärringar som är knappt en meter långa och har ritat påskteckningar hela dagen och ibland dagen innan också. Och så ska man gå med på dessa små tiggarrundor där de små målade påskakärringarna lämnar sina teckningar till främmande människor och väntar spänt på vad belöningen ska bli. Oftast blir det ett äpple, en banan, en handfull godis eller ibland – och till de smås besvikelse – ett “tack ska du ha lilla vän” varefter dörren stängs. Det har hänt. Och som vuxen, vad ska man göra? Klaga? Det går liksom inte att göra det. Nya tag, nya dörrar som rings på. Men ofta blir den lilla kaffekitteln överfull av godis, frukt och småmynt skänkta av de som inte har frukt eller godis att ge. Eller helt enkelt  vill ha sitt godis själv.

De som uppfann Måste och Ska skulle jag vilja ha ett snack med. De orden för inget gott med sig. De har en negativ påverkan på sinnet och borde inte finnas i ordlistan. För det gör de väl? Men nu är det ju så – man lever inte alltid som man lär – att jag “måste” en massa i april.  Mest är det sådant som skulle ha gjorts för länge sen. Känns det igen? Nu börjar det bli dags att sätta dessa planer i verket. Byte av förrådslokaler, lagning och uppröstning av cyklar – just det cyklar, härligt – städa bort gammalt bråte både rent fysiskt och mentalt inför en ny säsong av äventyr och njutningar. En hel del saker måste klaras upp innan maj kommer och den verkliga värmen förändrar människan till en slö solbadande massa. Det är ju inte bara människan som ligger i solen och lapar värme och solsken. Men det är ju bara vi som längtar efter att ändra hudfärg efter en dag i solen. En katt skulle tycka vi var flänga. En häst med, eller ett får. Men inte vi. Vi vill gärna bli bruna och röda och förtjust säga – se vad mycket det tagit idag i solen.  Nåja, innan vi kan säga dom orden har vi en del Måsten att göra.

The key to my heart is not made of a Pierce of  Iron. Its made of love and understanding.

Take care and be nice to each other. Life is a wonderful gift. Live it wisely.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s