Fri dag…

Idag är det lördag och jag är fri. Fri här i Norge betyder att man är ledig..även om jag också känner mig fri i själen. Fri är att kunna uttrycka sig hur man vill utan rädsla..att kunna försörja sig så man har mat och tak över huvudet. Jag har det. Men jag känner starkt för de som inte är fria. Så många fantastiska människor som jobbar för dessa ofria människor. Människor som vi benämner som hemlösa..arbetslösa eller som har en sjukdom – synlig eller osynlig – som begränsar deras liv. Många lever också under hot och det är så tragiskt att det ska vara så. Vi måste alla hjälpas åt på det sätt som vi kan för att hjälpa en medmänniska i svårigheter. En värld i harmoni är ingen utopi eller ouppnåligt mål. Vi kan komma dit. Blunda och tänk dig en sådan värld..visst är det härligt?

Min pappa ska opereras på tisdag. Jag pratar med honom flera gånger i veckan och det känns skönt. Tisdagens operation har samband med ett bensår han haft under väldigt länge. Han kommer vara i mina tankar hela tisdagen och tills vi pratar igen. Mina föräldrar och mina barn är egentligen i mina tankar hela tiden här uppe i norr. Lyckligtvis har jag tur att jag kan åka hem en gång i månaden nu så länge jag har massagekursen. 

Idag är det klarblå himmel och cirka tio grader. Skönt vinterväder. En som står mig nära brukar säga att om man börjar snacka om väder har man inget att tala om. Jag håller delvis med men tycker faktiskt att man kan tala om att man njuter av vädret eller om man tycker att det är ruskväder. Vädret är ju förstås alltid som det är och vi kan inte göra något åt det, men det är en bra öppning till en pinsam tystnad ibland. 

Jag fyllde år i går. Det pirrar fortfarande i magen när jag fyller. Inte som när man var barn men ändå på ett härligt sätt. Födelsedagen är ju den dagen som helt är ens egen. Jag blev  ordentligt gratulerad, både hemma och på Twitter och Facebook där jag har många fina vänner. Det värmer mitt hjärta och det känns jättekul. Min biologiska mamma upplyste mig igår att jag såg dagens ljus klockan 7.50 då..för 49 år sen. Jag har inte vetat klockslaget förut utan bara att det var mellan halv åtta och åtta. Jag vet inte varför det har betydelse men det känns kul att veta. 

Om en vecka är jag i Sverige igen minst en vecka. Denna gång blir det nog tåg. Nåt att se fram emot. Den gången ska vi studera anatomi och fysiologi på massagekursen. Spännande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s