Blogg 100 dag 12, Att spela amatörteater

Idag ska jag skriva om något som jag verkligen brinner för och som är mitt stora intresse, amatörteater. Jag ska skriva hur det började och varför och också varför det är en otroligt rolig väg till ett underbart liv.

När jag gick i skolan var jag livrädd för att redovisa inför klassen och hålla föredrag. Jag sjukskrev mig och fick senare redovisa enskilt inför min lärarinna. Det höll på länge och var ett problem för mig på många sätt. 1991 så läste jag i tidningen att det skulle vara en informationsträff för nya kurser i amatörteater på den lokala amatörteaterföreningen i Örebro. Det var gratis och jag tyckte det lät intressant. 
När jag kom dit så blev jag både fascinerad och förtjust i alla underbara människor som var där. Alla verkade så annorlunda. Så riktiga och ärliga. Och jätteroliga. Jag såg på ett kort uppspel av de olika teaterledarna och sedan presenterade de sig själva. Efteråt var det kaffe och smörgåsar. 
Jag anmälde mig till en nybörjarkurs.
Den började redan tisdagen därpå. 
När jag kom på den allra första träffen på Folkets hus i Örebro, där teaterföreningen hade sina lokaler, var jag ganska nervös men också barnsligt förtjust och förväntansfull över att jag hade vågat anmäla mig till en teaterkurs.
Det var en mycket trevlig och kunnig dansk teaterlärare som långsamt lärde oss i gruppen grunderna i skådespeleri, drama och improvisation. De första träffarna gick ut på att lära känna varann och bli trygg i gruppen. 
Att vara trygg i gruppen är en av de viktigaste grunderna för att kunna och våga gå in i sin roll och göra ett bra arbete när man spelar teater. Sakta men säkert började jag känna mig mer säker och våga mer och mer. En av de första övningarna var också att börja berätta en historia och sen stoppa och låta nästa person fortsätta med samma historia, och sen nästa person och så vidare. Det var min styrka, att berätta historier och mitt självförtroende växte snabbt. 
Varje gång jag åkte hem från teaterkursen log jag och skrattade för mig själv när jag tänkte på de övningar vi gjort och vilka framsteg jag gjort på så kort tid. Det var ett underbart lyckorus jag gick i tills nästa träff, tisdagen därpå.
Vid jul och terminslut gjorde vi ett kort uppspel inför publik. Publiken bestod mest av familj och vänner till oss som var med i gruppen. Det var en obeskrivlig känsla att stå inför publik, och framföra något jag övat på och få applåder och leenden över min prestation. Jag hade gjort det som från början varit min största skräck och nu älskade jag varje sekund jag spelade teater.
Under de kommande åren gick jag tre stycken fortsättningskurser och sedan bildade vi som gick i kursen en egen teatergrupp. Teatergruppen Bohemerna hade skapats och på Amatörteaterfestivalen i Örebro 1993 så spelade vi upp vår första inövade pjäs – ” En korv i natten ” som var en fri tolkning av en historia av Verner Aspenström. Jag spelade huvudpersonen och var den som sålde korven. ”Korven” spelades av en av mina vänner i gruppen. Sen passerade diverse folk i natten. Jag började och slutade den 25 minuter långa pjäsen med ett långt inövat replikstycke. Min son var tre år och satt med sin mamma och mina föräldrar och såg på mig på scenen. Jag har sällan varit så glad.
Jag var med i Bohemerna i ett år till. Sen slutade jag för att ägna mig mer åt familjen och mitt styrelsearbete i handikappföreningen. Mot slutet av 90 talet drog teatern igen och jag gick totalt fem fortsättningskurser med uppspel inför publik till mitt sista framträdande på våren 2005. Jag spelade då kejsaren i barnpjäsen ”Kejsarens nya kläder” på Nya teatern i Örebro som amatörteaterföreningen heter. Vi spelade sex framträdanden på den pjäsen. Min fru och bonusbarn och min dotter såg på mig i den uppsättningen och jag fick varma ord och kramar som värmde gott.
Mitt största framträdande var året innan då jag spelade en dubbelroll i den stora uppsättningen av ” Hanneles himmelsfärd ” på Örebro länsteater. Det var ett samarbete mellan amatörerteatern och länsteatern. Jag spelade med proffessionella skådespelare och det var en fantastisk upplevelse. Ett minne för livet och en stor erfarenhet. Jag spelade ”Vaktmästaren” och ”Borgaren som hatade teater”. När Vaktmästaren gjort sin roll på scenen hade jag fyra minuter på mig att dra av mig vaktmästarkläderna bakom scenen och då hade jag en svart kostym under, och så blev jag Borgaren med hög hatt och käpp. 
Vi gjorde 27 uppspel inför fullsatta – 170 personer – hus på Gamla teatern i Örebro. Ett underbart minne.
Teatern har betytt otroligt mycket för mig och stärkt mig som person enormt. Man tar material från sitt inre och använder de känslor man kan framkalla till att framföra sin roll på scenen. Ju mer känslor man har inom sig desto bättre skådespelarprestationer. Jag kunde framkalla äkta tårar på scenen, äkta rykande vrede och en glädje som framkallade skratt som smittade av sig på mina vänner och publik. Och jag mådde prima efteråt. Att kunna använda sin sorg och sin vrede till något så konstruktivt som att spela teater är magiskt. Något jag varmt rekommenderar.

Annonser

2 comments on “Blogg 100 dag 12, Att spela amatörteater

  1. miatankar skriver:

    Jag är litet dragen till amatörteater, har faktiskt varit med i ett större sammanhang också, men då hade jag inga repliker alls. Bara agerade. Kul. Men det är med detta som med mycket annat, med det liv jag lever idag kan jag inte vara delaktig i någonting som kräver närvaro med regelbundenhet.

    När jag om något år åter ska vara på hemmaplan på heltid, eller så gott som, är det så mycket som drar… en del vet jag vad jag ska välja, får se vad mer det kan bli.

    • bhenth skriver:

      Tack för ditt inlägg. Ja amatörteater är kul men som du säger, det är ett stort engagemang också. Repetitionerna är oftast en gång i veckan men när man har ett uppspel kan det blir många fler gånger i veckan. Hoppas du hittar något bra när du ska vara hemma om något år.
      Jag håller inte på med teater där jag bor nu och det är mycket för att det tar sån tid av min fritid. Men jag saknar det enormt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s