Blogg 100 dag 26, När kroppen gråter skakar världen.

Idag skriver jag om glömda minnen. Glömda och förträngda och smärtsamma minnen. Och skam.

Minnen sätter sig i kroppen och stannar där när man växer upp. Trevliga minnen som får kroppen att le, ansiktet och musklerna som slappnas av och andningen som blir rytmisk och regelbunden och hjärtat som pumpar lugnt.
Men jobbiga minnen sätter sig också i kroppen. Minnen av obehag får kroppen att spänna sig och och andhämtningen att bli ansträngd och hjärtat att pumpa oregelbundet. Man svettas och färgen i ansiktet försvinner. 
Det finns många namn på detta tillstånd. Ångest är ett. Ofta sväljer man ner obehaget, rycker upp sig och försöker vara stark. Oberörd.
Till slut blir man en expert på att vara oberörd och se ut att må bra. Man ler och anstränger sig för att andas normalt och rytmiskt och man försöker se avslappnad ut. 
Ofta lyckas det bra. Men det går inte att lura kroppen hur länge som helst. Om man håller inne känslor så gör kroppen uppror. Man får högt blodtryck som inte går att reglera viljemässigt. Man svettas och man kan inte hindra det hur envis man än är. Och kroppen gråter fast omgivningen ser att man ler och verkar må bra. 
När kroppen gråter så framkallas oregelbundna muskelkramper. Skälvningar och frossa. Man börjar skaka. Om det händer något som framkallar en känsla så startas en process i kroppen. Det friska beteendet är att börja gråta eller bli arg men om man håller inne dom känslorna så tar kroppen saken i egna händer och börjar leva ut dom känslorna med muskelkramper eller frossningar. 
Man kan vara med vänner eller gå på stan eller se en film eller bli kramad längre än de 5 sekunderna som är standard – för att processen ska starta. Man börjar skaka i kroppen och darra och man kan inte prata sammanhängande. Som när man ligger i iskallt vatten och går upp och fryser kraftigt. Försök vara avslappnad och prata lugnt och 
sammanhängande då. Det är omöjligt.
Den här processen när kroppen gråter kan hålla på i allt från minst 5 minuter till 25-30 minuter. Man kan lätt stoppa kramperna och skälvningarna genom att släppa ut känslorna på annat sätt. Att börja gråta eller att bli arg och leva ut ilskan på något sätt. Det viktigaste är att magen svarar på känslan. Känslor sätter sig mycket ofta i magen och när kroppen gråter är magen mycket krampad och hård. När man gråter eller blir arg så ska magen vara med – gråten ska komma djupt från magen och ilskan ska komma från långt in i magroten också.
Ofta kommer ena känslan först och sedan avlöses av den andra. Alltså först börjar man gråta kraftigt och sedan blir man – som synes oförklarligt – mycket arg. Det här är normalt och ett friskhetstecken. Man börjar helas och känslorna får kontakt med roten till sorgen eller ilskan. 
Kort därpå blir man väldigt avslappnad och trött. Om man kan sova då så sover man ofta mycket gott.
Det som är svårt är att tillåta sig att ha dom här känsloutlevelserna och att hela sig själv utan skam. Att förstå – och få familj och vänner att förstå -att man inte blivit sjuk när kroppen beter sig så här. Man har börjat bli frisk.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s