Blogg 100 dag 88, Med mössan i hand.

Talesättet ”Med mössan i hand” används kanske inte så ofta nu som förr. Men det är högst aktuell nu som förr. 

Uttrycket menas att man undergivet och med krossad stolthet ber om hjälp eller förlåtelse. Det finns så många människor som kämpar för sin överlevnad och som är tvugna att be om hjälp för att fysiskt men också psykiskt, överleva.
Med uttrycket menas att man inte har något att erbjuda i gengäld utan bara ber om hjälp i hopp om att möta medmänsklighet och medkänsla. 
Ofta tror man kanske att det bara är de som rent konkret sitter med mössan i hand, eller en liten mugg, och ber om hjälp – jag tycker inte om det negativa ordet tigger.

Men det är bara det ytliga skiktet på det enorma behov av hjälp som finns.

Att gå med mössan i hand och be om hjälp innebär att man fått sina drömmar krossade, tappat sitt hopp och ger sig hän till en okänd och riskabel framtid. Ett nekande kan konkret leda till döden på många olika sätt. Man kan också vara död även om hjärtat slår. Livskraften kan ha försvunnit och man ser inte längre ljuset. 
Att gå fram till någon som är rädd och undergiven, det mest vanliga är att man förknippar detta med hundar, betyder att man bör sänka sig till samma nivå. Sätta sig ner, vara ödmjuk i kontakten och visa förståelse för situationen. Sanningen är att något aldrig någonsin är beständigt. Allt förändras. Och det betyder att rollerna mycket snabbt kan ändras.
Det här talesättet tycker jag är så fint och säger så mycket:
” Ibland när jag säger att jag är ok så skulle det vara så skönt om någon kramade mig, såg mig i ögonen och sa, jag vet att du inte är det”.

Annonser

2 kommentarer på “Blogg 100 dag 88, Med mössan i hand.

  1. villacalifornia skriver:

    I går när jag var vid min butik, så var ”min” tiggare inte där.
    Har inte sett henne på länge, utan det sitter en annan tiggare där.
    Jag frågade om hon kunde svenska, vilket visade sig att hon inte kunde. Jag sade några ord om att hon skall känna sig välkommen trots utsattheten och avslutade med att ge henne en kram.

    Vet inte var min ”gamla” tiggare tagit vägen, men jag hoppas att allt är väl med henne och övriga familjen, inte minst de fyra barnen.

    Hoppas också att den ”nya” tiggaren klarar sitt levebröd.

    • bhenth skriver:

      Jag brukar också prata några ord med dom tiggare jag ger till, och ha ögonkontakt. En del verkar rädda för att möta deras ögon vilket är synd. De är ju människor med alla känslor som vi har och säkert liknande tankar som de flesta av oss har.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s